Vad ljuvligt det känns såhär på morgonen. Just nu har jag suttit SJÄLV och ätit frukost och surfat runt. Pojkarna ligger och sover och jag känner mig oförskämt pigg så jag klev upp och passade på att ha lite "egentid" som man kallar det =) 

Jakob har skött matningen hela natten (förutom min amning då). Han tar hela helgerna och så tar jag mer på vardagarna då han ska upp och jobba, men han hjälper även då såklart, men jag känner att jag vill ta det största ansvaret på vardagarsnätterna då han ska upp tidigt och jobba hela dagen och vara skärpt. Han har ett ganska "farligt" jobb och de jobbar på väldigt höga höjder o s v så det gäller att vara något sånär utvilad och skärpt i sinnet under arbetspassen.

Nu har vi ju introducerat mjölkfri ersättning till Dylan och den luktar och smakar hemskt! Jag lider för Dylans skull, men han äter den som vanlig ersättning. Han hade dock skrikattacker igårkväll igen men hade ju fått den vanliga mjölkersättningen på förmiddagen då vi inte hade hunnit införskaffa den mjölkfria så KANSKE var det p g a det? Hur som helst tar det ju någon dag för att märka skillnad OM det är mjölken som spökar. Det är hemskt att se han så ledsen. Det blir ett känslomässigt kaos inombords och det känns som om man slits sönder i små stycken! Man vill bara ta över det onda för honom. Och det som är ännu värre är ju att man inte vet vad som är på tok. Är det gaser? Är det någon annan smärta? Är det allergi? Gaaaah!!!  

Jag måste säga att jag har ågren för att vara själv nu igen den kommande veckan. Det känns jobbigt att ha ångest för att vara själv med sitt barn, så ska man väl inte behöva känna? Men jag har redan i helgen börjat stressa upp mig inför vardagarna, SPECIELLT nu då det är så speciellt med den nya ersättningen. Det står på burken att man inte kan blanda till den i förväg och förvara i kylskåp, som man kan med de vanliga ersättningarna. DETTA betyder att jag måste börja göra hans mat då han redan har börjat skrika (VADÅ STRESS?!?!?!). Gude Gud ge mig styrka och låt min son "bli bra" snart   

"Morgonstund har guld i mun", hette det va?